Semesterlön och semesterersättning - så räknar du rätt

Semesterlagen (1977:480) ger anställda rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Det gäller både heltid och deltid, och både tillsvidareanställning och visstid. Många kollektivavtal ger fler dagar, till exempel 30 eller 32, men 25 är golvet i lagen.

Två undantag är värda att känna till. Påbörjas anställningen efter den 31 augusti under semesteråret är rätten enligt 4 § endast fem semesterdagar det året, och full rätt inträder först nästa semesterår. Och vid en anställning som avses pågå i högst tre månader, och inte varar längre, får parterna enligt 5 § avtala att semesterledighet inte läggs ut alls. Semesterersättning ska ändå betalas.

Av dagarna har du enligt 12 § rätt till minst fyra veckor i en sammanhängande period under juni-augusti. Den regeln är dock inte ovillkorlig: den får avtalas bort enligt 2 a §, och arbetsgivaren får även utan avtal förlägga perioden till annan tid när särskilda skäl föranleder det. Det är antalet dagar i 4 § som är den hårda rättigheten, inte förläggningen till sommaren.

Bestäms inte förläggningen genom överenskommelse ska arbetsgivaren enligt 11 § underrätta dig senast två månader före ledighetens början, och om det finns särskilda skäl senare, dock om möjligt minst en månad före.

Det är viktigt att skilja på två saker: rätten att vara ledig och rätten till betalning under ledigheten. Antalet lediga dagar följer av lagen, men hur många av dem som är betalda beror på hur mycket semesterlön du tjänat in. Blir du sjuk under semestern räknas de dagarna enligt 15 § inte som semesterdagar om du utan dröjsmål begär det, och de återstående dagarna ska då förläggas i ett sammanhang om du inte går med på något annat. Samma sak gäller vid arbetsskada och vid ledighet som är semesterlönegrundande enligt 17 a och 17 b §§.

Semesterlagen utgår från två olika år som du behöver hålla isär. Intjänandeåret är perioden då du tjänar in din betalda semester, och semesteråret är perioden då du tar ut den.

Enligt 3 § löper både intjänandeår och semesterår från 1 april till 31 mars året därpå. Det innebär att den semester du tjänade in under intjänandeåret 1 april 2025 till 31 mars 2026 tar du ut under semesteråret som börjar 1 april 2026.

Många arbetsplatser använder istället sammanfallande intjänande- och semesterår, alltså att du tjänar in och tar ut semestern under samma period. Vissa lägger dessutom om perioden till kalenderår. Båda är avvikelser från 3 §. Sådana avvikelser kräver kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation (2 a § andra stycket). En arbetsgivare utan kollektivavtal kan alltså inte ensidigt lägga om, utan bara erbjuda det som en förmån, ofta i form av förskottssemester - som i sin tur kan räknas av från semesterersättningen när anställningen tar slut. Kolla ditt anställningsavtal eller kollektivavtal för vad som gäller hos dig.

Antalet betalda semesterdagar beror på hur länge du varit anställd under intjänandeåret. Började du mitt under året har du tjänat in färre betalda dagar. Du har ändå rätt till 25 dagars ledighet, förutsatt att anställningen påbörjades senast den 31 augusti under semesteråret. Resterande dagar blir obetalda.

Enligt 8 § får du avstå från semesterledighet som inte är förenad med semesterlön. De obetalda dagarna är alltså frivilliga - du kan välja att jobba dem istället.

Formeln för antalet betalda dagar är: anställningsdagar under intjänandeåret, minus dagar då du varit helt frånvarande utan lön, delat med antalet dagar i intjänandeåret (365, eller 366 om skottdagen ingår), multiplicerat med antalet semesterdagar (normalt 25). Resultatet avrundas alltid uppåt till närmaste heltal.

Observera vad som INTE dras av: frånvaro med lön, partiell frånvaro som deltidstjänstledighet, semesterledighet, permittering och korttidsarbete räknas alla som anställningstid. Det gör även semesterlönegrundande frånvaro, till exempel sjukdom och föräldraledighet upp till lagens gränser.

Räkneexempel: Du började din anställning 1 oktober 2025 och har därmed varit anställd 182 dagar fram till intjänandeårets slut 31 mars 2026. Beräkning: 182 / 365 x 25 = 12,47, vilket avrundas uppåt till 13 betalda semesterdagar. Notera vilket år de hör till: under semesteråret 2025/26 har du bara fem dagar, eftersom anställningen började efter 31 augusti. De 13 betalda dagarna, plus 12 obetalda, tar du ut under semesteråret som börjar 1 april 2026. De obetalda kan du också avstå från enligt 8 §.

Semesterlagen ger två modeller för att beräkna semesterlönen: sammalöneregeln och procentregeln. Sammalöneregeln är huvudregeln för dig som har fast vecko- eller månadslön.

Procentregeln ska däremot användas i de fall som räknas upp i 16 § andra stycket: när lönen inte är bestämd per vecka eller månad, när du har fast lön plus en rörlig del som kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, när sysselsättningsgraden varierat under intjänandeåret, när sysselsättningsgraden ändrats mellan intjänandeåret och semestertillfället, eller när du varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande - det sista dock inte om frånvaron pågått i samma omfattning hela intjänandeåret och pågår i den omfattningen vid semestertillfället. Arbetsgivaren får dessutom enligt 16 § första stycket välja att tillämpa procentregeln även på vecko- och månadsavlönade.

Med sammalöneregeln behåller du din vanliga månadslön under semestern och får dessutom ett semestertillägg ovanpå. Med procentregeln beräknas semesterlönen istället som en procentsats av den lön du tjänat in under intjänandeåret.

• Sammalöneregeln: månadslön inklusive fasta lönetillägg + semestertillägg 0,43 % per betald semesterdag + 12 % på eventuella rörliga lönedelar.
• Procentregeln: 12 % av den semesterlönegrundande lönen du tjänat in under intjänandeåret, fördelat på dina betalda dagar.

Har du fast månadslön får du enligt 16 a § ett semestertillägg på 0,43 procent av din månadslön för varje betald semesterdag du tar ut. Tillägget betalas utöver att du behåller din ordinarie lön under ledigheten.

Två saker läggs till som är lätta att missa. Fasta lönetillägg ingår i månadslönen och ska räknas med innan de 0,43 procenten beräknas. Har du dessutom rörliga lönedelar, som OB-ersättning, provision eller bonus, ska du utöver detta ha 12 procent av den rörliga lön som tjänats in under semesteråret.

Räkneexempel: Du har en månadslön på 35 000 kr utan fasta tillägg eller rörliga delar, och tar ut 25 betalda semesterdagar. Semestertillägget per dag blir 35 000 x 0,0043 = 150,50 kr. För hela semestern blir tillägget 150,50 x 25 = 3 762,50 kr, utöver din vanliga lön. Har du fasta tillägg eller rörlig lön blir summan högre.

Notera att 0,43 procent är den nivå semesterlagen anger. Den kan inte avtalas bort i ditt enskilda anställningsavtal (2 §), men ett centralt kollektivavtal får avvika från sammalöneregeln (2 a § andra stycket). Många kollektivavtal ger ett högre semestertillägg, ofta 0,8 procent per dag. Har du kollektivavtal ska du använda procentsatsen i ditt eget avtal.

Enligt 16 b § är semesterlönen med procentregeln 12 procent av den lön som förfallit under intjänandeåret.

Underlaget är inte hela lönesumman rakt av. Semesterlön som redan betalats ut ska räknas bort, liksom ersättning för dagar med semesterlönegrundande frånvaro. För varje sådan frånvarodag ska underlaget istället räknas upp med den lön du skulle ha haft om du arbetat.

Räkneexempel: Under intjänandeåret har du tjänat in totalt 240 000 kr i semesterlönegrundande lön. Din semesterlön blir 240 000 x 0,12 = 28 800 kr. Delar du det på 25 betalda dagar blir semesterlönen 1 152 kr per dag.

De 12 procenten svarar mot lagens 25 dagar. Ger ditt kollektivavtal fler dagar är procentsatsen ofta högre, vanligen 0,48 procentenheter per extra dag, alltså cirka 14,4 procent vid 30 dagar. Den uppräkningen följer av avtalet, inte av semesterlagen - kontrollera alltid procentsatsen i ditt eget avtal.

När en anställning upphör ska arbetsgivaren betala ut semesterersättning för intjänad semester du inte hunnit ta ut. Det är samma pengar som semesterlönen, men betalas som en klumpsumma istället för under ledighet.

Innan dess finns en regel värd att känna till: semesterledighet får enligt 14 § inte förläggas till uppsägningstid utan ditt medgivande. Har semester redan lagts ut och du sägs upp på grund av arbetsbrist ska förläggningen upphävas på din begäran. Detta gäller dock inte om uppsägningstiden överstiger sex månader.

Semesterersättningen beräknas enligt 29 § efter samma grunder som din semesterlön. Har du haft fast månadslön och omfattats av sammalöneregeln används alltså semesterdagslön plus 0,43 procent per intjänad dag, inte automatiskt procentregeln.

Tre saker kan minska eller stoppa utbetalningen. Semesterlön du fått i förskott räknas av (29 a §). Avräkning får dock inte göras om förskottet betalades ut mer än fem år före anställningens slut, och inte heller om anställningen upphört på grund av din sjukdom, på grund av arbetsbrist (uppsägning som inte hänför sig till dig personligen, utom vid konkurs) eller genom att du hävt anställningen enligt 4 § tredje stycket lagen om anställningsskydd. Ersättning betalas inte ut om anställningen fortsätter i nära anslutning hos samma arbetsgivare (30 b §) eller om förmånerna förs över inom en koncern (31 §) - men bara om DU själv förklarat att semesterförmånerna ska föras över. Gör du inte det ska semesterersättningen betalas ut som vanligt. Vid koncernbyte ska förklaringen lämnas till både den gamla och den nya arbetsgivaren senast en månad efter att anställningen upphört.

Räkneexempel för den som omfattas av procentregeln: du har tjänat in 180 000 kr i semesterlönegrundande lön sedan senaste semesterlönen betalades ut. Semesterersättningen blir 180 000 x 0,12 = 21 600 kr.

Semesterersättningen ska enligt 30 § betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört. Går den inte att beräkna inom en månad ska den betalas inom en vecka efter att hindret upphörde. Talan måste enligt 33 § väckas i domstol inom två år från utgången av det semesterår då förmånen skulle ha utgetts. Ett krav till arbetsgivaren räcker inte för att bryta fristen - försummas den är rätten till talan förlorad.

Skattemässigt skiljer sig de två. Semesterlön beskattas som vanlig lön enligt allmän skattetabell. Semesterersättning räknas som ett engångsbelopp: skatteavdrag görs enligt engångstabellen, eller med 30 procent om du inte har tidsbestämd lön eller om ersättningen betalas ut senare än månaden efter den sista ordinarie lönen. Arbetsgivaravgifter betalas på båda.